Bilden:

Min älskade Mormor 2005

Jaha då sitter man här igen, att det ska vara så svårt att ändra om sig med att vara hemma. Visst det är ju positivt på det sättet att jag då har förändrats en massa sen mitt gamla jag. Då älskade jag vara hemma, men nu blir jag rastlös och vet minsann inte vad jag ska göra med all tid som finns.

Att bli rastlös har ju säkert med hormonerna att göra också, men vad tusans det känns ju så fel att "skylla" på det hela tiden. Men jag får väl bara inse faktan att jag r fullproppad med hormoner och mer kommer det att bli, precis som det var i december förra året.

Jag hade nästan glömt bort hur det var men blev påmind rätt bra igår. Jag sitter i nuläget och tycker hela världen är skit och inget är bra, men ändå är ju allting bra. Det enda som inte är riktigt bra är ju faktiskt att jag inte kan vara med att fira min mormor på tisdag när hon fyller 85. Men vet ju att det jag ska göra är viktigt och måste i detta läget tänka på mig själv.

Min Lisa (min syster) och Susse ska ju åka dit så jag ska skicka över pengar till Susse så ska vi lägga ihop till en stor blomgrupp med ett fint kort, så mormor ser att jag tänker på henne. Och jag ska även skicka ett kort till henne med ett litet brev i där jag ska förklara varför jag inte kan komma.

Pratade med en vän igår och hon ska kanske ha dop i maj, och tyvärr kan jag inte komma till det heller. För om det blir äggdonation så blir g-tester omkring den 20 maj, och visar det då positivt så vågar jag inte riskera att åka med bussen ner och kanske få mista det som äntligen finns där. Och det vet jag hon förstår, men va fan först missar jag mormor (känns värst) sen missar jag barndopet (har ju varit på hennes två andra barns dop e fadder till hennes andre son). Men men det är ju bara till att hoppas allt blir positivt så det verkligen är värt att missa allt detta.

Skickade nu över 500 till Susse 200 till mormors blomma och sen 300 till Susse själv som en försenad 25-års present, det är hon värd.

Ska se sen om vi inte kan planera in en resa för Susse och Jennifer hit och hälsa på i sommar, hade varit så kul att ha dom här. Att få skämma bort mina älskade töser.

(Så gråter jag igen, fan vad irriterad jag blir, jag vill ha kontroll över mig själv)

Ja iaf att få ha Susse och Jennifer här ett tag är ju något jag vill, att få pyssla om mina töser och krama om dom hela tiden.

Nehe om man skulle gå ner en runda på stan och bara fördriva lite tid kanske... Kanske köpa en god kaka och sen gå ner till grannens jobb och fika. Ja något blir det iaf.

Tack ALLA för att ni läser och för att ni finns där för mig

NI är ALLA GULD värda...

Susse & Jennifer Jag saknar och Älskar er så mycket...

Bubbis Älskar dig så oehört mycket med...Pussipuss på dig...

Kram

/Ammi, GP, Mamoster, Anne-Marie