Sovit länge idag, sitter nu med min kaffekopp och känner väl att inget är roligt just nu.

Satt och chatta med en gammal klasskompis på msn, hon ville dela med sig av glädjen hon hade igår så hon ringde mig. Blev så glad, för då fick jag bekräftat att det finns faktiskt männsikor som bryr sig. Man börjar liksom fundera när inte ens dom man har närmast hör av sig. Så jag blev jätteglad över att hon ville ringa. Hon skulle iväg sen och jag skulle varit och handlat, hade det inte varit så hade vi nog pratat längre.

Måste ju bara säga att hade jag inte haft min älskade underbara granne så hade jag nog varit rätt ensam. Visst jag har gamla arbetskamraterna med, så oki, jag har några här i Nyköping som jag vet bryr sig och faktiskt visar det. Men jag tycker ändå att dom man känner neråt kunde hört av sig mer. Då undrar säkert ni men varför ringer inte jag då, nej för när jag gör det så är dom så upptagna så då ska vi alltid höras senare, så nu får dom ringa när dom har tid.

Imorgon är det party, får se om jag känner för det eller orkar. Sista helgen jag tänker festa i så fall. Men jag får se vad som händer, som det känns nu knner jag inte för det.

Igår hade jag så jäkla ont i min höft, så någon nytta klarade jag inte då. Planterade om lite blommor så lite fick man ju gjort. Höften känns bättre idag men inte 100% bra än.

Nähe om man skulle gå en runda kanske, jag behöver ju promenaderna för höften, köpte t.o.m nya gympaskor igår. Så så blir det, ut på en promenad.

Tack Chatarina för din hälsning på msn och för ditt samtal...

Tack Lena för att du finns här för mig...

Bubbis Jag Älskar Dig...

KRAM

/Ammi, Mamoster, GP, Anne-Marie

Bilden:

Min älskade Mormor 2005

Jaha då sitter man här igen, att det ska vara så svårt att ändra om sig med att vara hemma. Visst det är ju positivt på det sättet att jag då har förändrats en massa sen mitt gamla jag. Då älskade jag vara hemma, men nu blir jag rastlös och vet minsann inte vad jag ska göra med all tid som finns.

Att bli rastlös har ju säkert med hormonerna att göra också, men vad tusans det känns ju så fel att "skylla" på det hela tiden. Men jag får väl bara inse faktan att jag r fullproppad med hormoner och mer kommer det att bli, precis som det var i december förra året.

Jag hade nästan glömt bort hur det var men blev påmind rätt bra igår. Jag sitter i nuläget och tycker hela världen är skit och inget är bra, men ändå är ju allting bra. Det enda som inte är riktigt bra är ju faktiskt att jag inte kan vara med att fira min mormor på tisdag när hon fyller 85. Men vet ju att det jag ska göra är viktigt och måste i detta läget tänka på mig själv.

Min Lisa (min syster) och Susse ska ju åka dit så jag ska skicka över pengar till Susse så ska vi lägga ihop till en stor blomgrupp med ett fint kort, så mormor ser att jag tänker på henne. Och jag ska även skicka ett kort till henne med ett litet brev i där jag ska förklara varför jag inte kan komma.

Pratade med en vän igår och hon ska kanske ha dop i maj, och tyvärr kan jag inte komma till det heller. För om det blir äggdonation så blir g-tester omkring den 20 maj, och visar det då positivt så vågar jag inte riskera att åka med bussen ner och kanske få mista det som äntligen finns där. Och det vet jag hon förstår, men va fan först missar jag mormor (känns värst) sen missar jag barndopet (har ju varit på hennes två andra barns dop e fadder till hennes andre son). Men men det är ju bara till att hoppas allt blir positivt så det verkligen är värt att missa allt detta.

Skickade nu över 500 till Susse 200 till mormors blomma och sen 300 till Susse själv som en försenad 25-års present, det är hon värd.

Ska se sen om vi inte kan planera in en resa för Susse och Jennifer hit och hälsa på i sommar, hade varit så kul att ha dom här. Att få skämma bort mina älskade töser.

(Så gråter jag igen, fan vad irriterad jag blir, jag vill ha kontroll över mig själv)

Ja iaf att få ha Susse och Jennifer här ett tag är ju något jag vill, att få pyssla om mina töser och krama om dom hela tiden.

Nehe om man skulle gå ner en runda på stan och bara fördriva lite tid kanske... Kanske köpa en god kaka och sen gå ner till grannens jobb och fika. Ja något blir det iaf.

Tack ALLA för att ni läser och för att ni finns där för mig

NI är ALLA GULD värda...

Susse & Jennifer Jag saknar och Älskar er så mycket...

Bubbis Älskar dig så oehört mycket med...Pussipuss på dig...

Kram

/Ammi, GP, Mamoster, Anne-Marie

Sitter här och kommer väl på mig själv att jag är nog väldigt nervös, och att hormonerna faktiskt kommit ifatt mig.

Sitter och spelar och rätt som det är så bara gråter jag, varför vet jag inte. Det enda jag kan förklarar det med är hormoner...

Om en vecka ska jag göra ultra för att kolla slemhinnan, vilket inte är några problem, eller rättare sagt har inte varit det innan. Sen i slutet på nästa vecka ringer dom från Huddinge ang planeringen i veckan därpå vecka 18.

Innan kände jag liksom att jaja det går som det går, och jag var så positiv, positiv är jag än, men orolig som fan ändå, och gråter för ingenting.

Det är så jävla drygt helt ärligt, jag kan liksom inte kontrollera mina känslor som det är nu och det är så jobbigt.  

Men men så här är det och det är ju bara att bita ihop...

Så då är ens kropp igång igen och spelar spratt med en, och det verkar den ju trivas med. Vet ju även om att det blir inte mindre hormoner, det blir ju bara mer och mer.

Så snälla ALLA håll tummarna att dom kan plocka ut mer än 10 ägg från donatorn så vi också kan få några. Vi är nämligen mottagarpar 2, vilket innebär att dom måste kunna plocka minst 10 ägg från donatorn.

Nog om detta, skönt att skriva av sig...

Kram ALLA och Tack för att ni finns, ni vet nog vilka jag menar...

Bubbis Jag Älskar Dig...

Kram

/Ammi, Mamoster, GP, Anne-Marie 

Bilden:

Jennifer & Susse 2007

Saknar er... 

Jaha då sitter man här med kattmuggen med kaffe i och njuter.

Har hänt en del saker fast ändå inte nåt sådär speciellt.

Våran vän från Örebro har varit här i 1½ vecka, riktigt kul är det när han är här. Mycket party men ack så kul.

Jag har avslutat min praktikplats, för att lättare kunna söka något annat. Trivdes verklige kanonbra, men det blev för tungt att arbeta i en djurbutik. Ska nog se mig efter ett mer stillasittande yrke. Så vet ni något i Nyköping så kontakta mig gärna.

Planering av äggdonation i vecka 18 går enligt planerna än så länge. Jag fick mens i fredags (den 13:de) och påbörjade då 1 prog morgon 2 kväll. Pratade med Huddinge nu precis och ska då beställa tid för ultra mån/tis  (23-24/4) nästa vecka. Sen om allt går som det ska så händer allt i vecka 18. Vi är dock mottagarpar två så man kan ju inte vara för säker på hur det går, för då måste det bli minst 10 ägg från donatorn. Men jag tror mer på detta denna gången faktiskt, så jag lever på hoppet.

Jag kommer missa min mormors 85-års dag den 24 april,  tyvärr inget jag kan göra något åt. Kommer ju såklart ringa henne och såklart skicka ett kort. Får försöka förklara för henne att jag ska till läkaren ang äggdonation. 

Saknar min älskade mormor och mina älskade töser Susse & Jennifer, och mina vänner såklart väldigt mycket. Kommer bli en tuff tid framåt iallafall till omkring den 20 maj då man vet kanske lite mer om allt går som det ska vill säga.

Jaha om man skulle ta och försöka göra lite nytta (har redan börjat diskmaskinen går), men lite annat också. Nu har jag tiden nu kan jag göra allt i min egen takt, och då får jag inte lika ont.

Tack alla som läser...

Saknar er ALLA i Skåne...

Älskar dig Mormor, Susse & Jennifer...

Bubbis Jag Älskar Dig...

Kram

/Ammi, GP, Anne-Marie, Mamoster...